Svava Jakobsdóttir var ein islandsk forfattar. Ho har hatt stor betydning for seinare islandsk prosakunst.
Svava debuterte i 1965 med novellesamlinga 12 konur (12 kvinner). Leigandinn (1969, omsett til norsk som Leigebuaren, 1976) er ein av dei viktigaste romanane i moderne islandsk litteratur. Han kan lesast som ein allegori om undertrykking av kvinner men også av små nasjonar. Boka har fått stor betydning for seinare islandsk prosakunst.
Blant dei viktigaste bøkene hennar frå dei seinare åra er romanen Gunnlaðar saga (1986, omsett til norsk som Fortellingen om Gunnlod, 1990), der ho blandar samtidsskildring med ei mytisk fortid. I 1989 kom den fine novellesamlinga Undir eldfjalli (Under ein vulkan).
Stilen hjå Svava Jakobsdóttir var ofte prega av kvardagsrealisme som blir sprengd av ei overskridande fabuleringskraft, der uttrykket kan minne om surrealisme.
Kvinnesak, krigstrussel og sosial undertrykking er tema som ho ofte skreiv om, også i skodespela sine. Som dramatikar blir ho rekna blant dei fremste på Island, med skodespel som til dømes Lokaæfing (Generalprøve, 1983).
Svava Jakobsdóttir representerte Venstresosialistane på Alltinget i 1971–1979. Ho var syster av forfattaren Jökull Jakobsson.
Kommentarar
Kommentarar til artikkelen blir synleg for alle. Ikkje skriv inn sensitive opplysningar, for eksempel helseopplysningar. Fagansvarleg eller redaktør svarar når dei kan. Det kan ta tid før du får svar.
Du må være logga inn for å kommentere.