Selma, som er eit kvinnenamn, var opphavleg namnet på Fingals borg i Macphersons Ossian-songar (1761–1763). Stadnamnet tyder ‘vakker utsikt’.
Selma
Personar med namnet Selma
Kulturell bruk
- Diktet «Ida og Selma» (1829) av Henrik Wergeland.
Kjende personar med namnet Selma
Eit utval personar med namnet Selma, og som er omtalt i Store norske leksikon:
- Selma Lagerlöf (1858–1940)
- Selma Lønning Aarø (1972)
Namnestatistikk
I 2022 var det 4 970 kvinner i Noreg som hadde Selma som det einaste førenamnet eller som det fyrste av fleire. I 2022 var det 247 jenter som fekk namnet Selma, og det var det tiande mest populære jentenamnet dette året.
Utvikling i bruk av namnet
Selma høyrer til ei gruppe tostava namn på -a med to toppfasar, den fyrste rundt år 1900, og den andre rundt år 2000 til dømes Anna, Laura, Emma, Ebba og Klara. Mellom desse to fasane, særleg i perioden 1955–1999, var tostava namn på -e meir populære, til dømes Bente, Tove, Hilde, Wenche, Hege, Hanne og Silje.
Geografisk variasjon på 1800-talet
Selma var mest brukt i Kristiania og Rogaland.
Les meir i Store norske leksikon
- kvinnenamn
- førenamn, mellomnamn, etternamn
- personnamn
- Om namneartiklane på snl.no
Litteratur
- Kisbye, Torben 1983: [Oscar, Orla, Ossian, Selma, Malvina, Minona]. Spor i dansk navneskik fra Ossiandigtningen og den svenske indvandring. [Studia anthroponymica Scandinavica 1].
UiT Norges arktiske universitet
er ein av institusjonene som står bak Store norske leksikon.
Kommentarar
Kommentarar til artikkelen blir synleg for alle. Ikkje skriv inn sensitive opplysningar, for eksempel helseopplysningar. Fagansvarleg eller redaktør svarar når dei kan. Det kan ta tid før du får svar.
Du må være logga inn for å kommentere.