Elida er eit kvinnenamn som går tilbake til Elliði som var det norrøne namnet på eit segnhistorisk skip. Tydinga var ‘den raskt seglande’.

Esaias Tegnér kalla dette skipet Ellida (1825), og av dette skipsnamnet kjem kvinnenamnet Ellida og varianten Elida.

Namnet har fleire variantar: Elida, Ellida.

Namnestatistikk

I 2022 var det 1 309 kvinner i Noreg som hadde Elida som det einaste førenamnet eller som det fyrste av fleire. I 2022 var det 41 jenter som fekk namnet Elida.

Utvikling i bruk av namnet

Elida inngår i den nordiske namnerenessansen – jamfør det segnhistoriske skipsnamnet Elliði i norrønt. Som andre renessansenamn fekk det eit oppsving i siste del av 1800-talet, og det låg på topp 1890–1904. Dette kjem nok av at Elida har same lydmønster som populære utanlandske namn på den tida (trestava namn på -a, til dømes Elvira). Namn med nordisk opphav blir normalt uttalt med trykk på fyrste staving, men Elida kan ha utanlandsk trykk – på den andre stavinga (jamfør Elvira).

Utvikling i bruk av namnet Elida frå 1800
Utvikling i bruk av namnet Elida frå 1800
Av /Store norske leksikon.
Lisens: CC BY SA 4.0

Geografisk variasjon på 1800-talet

Geografisk variasjon i bruk av namnet Elida på 1800-talet.

Elida var mest brukt i Kristiania, Hedmark og Troms

Geografisk variasjon i bruk av namnet Elida på 1800-talet.
Av /Store norske leksikon.
Lisens: CC BY SA 4.0

Elida var mest brukt i Kristiania, Hedmark og Troms (I talgrunnlaget for søylene inngår det også ein eller fleire stavevariantar, til dømes Ellida.)

Historisk bruk av namnet Elida
Historisk bruk av namnet Elida
Av /Store norske leksikon.
Lisens: CC BY SA 4.0

Les meir i Store norske leksikon

Kommentarar

Kommentarar til artikkelen blir synleg for alle. Ikkje skriv inn sensitive opplysningar, for eksempel helseopplysningar. Fagansvarleg eller redaktør svarar når dei kan. Det kan ta tid før du får svar.

Du må være logga inn for å kommentere.

eller registrer deg